Kommentarer till utgåvan Debian 9 (stretch), ARM EABI --------------------------------------------------------------------- The Debian Documentation Project (http://www.debian.org/doc/) Detta dokument är fri mjukvara; du kan vidaredistribuera det och/     eller modifiera det i enlighet med villkoren i Free Software Foundations GNU General Public License version 2. Detta program är distribuerat med förhoppning att det ska vara     användbart men HELT UTAN GARANTIER; inte ens underförstådd garanti om SÄLJBARHET eller att PASSA ETT SÄRSKILT SYFTE. Läs mer i GNU General Public License för djupare detaljer. Du borde ha fått en kopia av GNU General Public License     tillsammans med det här programmet; om inte, skriv till Free Software Foundation, Inc., 51 Franklin Street. Fifth Floor, Boston, MA, 02110-1301 USA. Licenstexten kan också hämtas på http://www.gnu.org/licenses/     gpl-2.0.html (http://www.gnu.org/licenses/gpl-2.0.html) och /usr/ share/common-licenses/GPL-2 på Debian. --------------------------------------------------------------------- Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1. Rapportera fel i det här dokumentet 1.2. Bidra med uppgraderingsrapporter 1.3. Källor för det här dokumentet 2. Vad är nytt i Debian 9 2.1. Arkitekturer med stöd 2.2. Vad är nytt i distributionen? 2.2.1. CD-, DVD- och BD-skivor 2.2.2. Säkerhet 2.2.3. GCC versions 2.2.4. MariaDB ersätter MySQL 2.2.5. Förbättringar för APT och arkivets uppbyggnad 2.2.6. Ny spegel deb.debian.org 2.2.7. Byte till ”Modern” GnuPG 2.2.8. Nytt arkiv för debug-symboler 2.2.9. Ny metod för att namnge nätverksgränssnitt 2.2.10. Nyheter från Debian Med Blend 2.2.11. Xorg-servern kräver inte längre rot 3. Installationssystem 3.1. Vad är nytt i installationssystemet? 3.1.1. Stora ändringar 3.1.2. Automatisk installation 4. Uppgraderingar från Debian 8 (jessie) 4.1. Förberedelse inför uppgraderingen 4.1.1. Säkerhetskopiera all data och konfigurationsinformation 4.1.2. Informera användarna i förväg 4.1.3. Förbered för att tjänster blir oåtkomliga 4.1.4. Förbered för återställning 4.1.5. Förbered en säker miljö för uppgraderingen 4.2. Kontrollera systemets status 4.2.1. Kontrollera kommande åtgärder i pakethanteraren 4.2.2. Inaktivera APT-nålning 4.2.3. Kontrollera paketstatus 4.2.4. Avsnittet proposed-updates 4.2.5. Inofficiella källor 4.3. Förbered källor för APT 4.3.1. Lägg till APT-källor från Internet 4.3.2. Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver 4.3.3. Lägg till APT-källor från optisk media 4.4. Uppgradering av paket 4.4.1. Spela in sessionen 4.4.2. Uppdatering av paketlistan 4.4.3. Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen 4.4.4. Minimal systemuppgradering 4.4.5. Uppgradering av systemet 4.5. Möjliga problem under uppgraderingen 4.5.1. Dist-upgrade misslyckas med meddelandet ”Could not perform immediate configuration” 4.5.2. Förväntade raderingar 4.5.3. Konflikter vid förberoende-loop 4.5.4. Filkonflikter 4.5.5. Inställningsförändringar 4.5.6. Flytt av sessionen till konsoll 4.6. Uppgradering av kärna och relaterade paket 4.6.1. Installera metapaketet för kärnan 4.7. Förberedelse inför nästa utgåva 4.7.1. Utrensning av borttagna paket 4.8. Föråldrade paket 4.8.1. Dummy-paket 5. Problemområden att känna till för stretch 5.1. Specifik uppgraderingsinformation för stretch 5.1.1. Sen montering av /usr stöds inte längre 5.1.2. Tillgång till Debian-speglar via FTP tas bort 5.1.3. Föråldrade paket 5.1.4. Att göra efter uppgradering före omstart 5.1.5. Körbara filer kompileras nu som positionsoberoende binärer (position independent executables, PIE) som standard 5.1.6. De flesta kompatibilitetspaketen för LSB har tagits bort 5.2. Begränsningar i säkerhetsstödet 5.2.1. Säkerhetsläget för webbläsare 5.2.2. Inget säkerhetsunderhåll för ekosystemet runt libv8 och Node.js 5.3. Paketspecifika problem 5.3.1. Äldre krypteringsmetoder och SSH1 inaktiverat i OpenSSH som standard 5.3.2. Förändringar som går att applicera på äldre versioner av APT 5.3.3. Skrivbordsmiljöer kommer att migrera till Xorg-drivrutinen libinput 5.3.4. Upstart borttaget 5.3.5. HP mv2120 5.3.6. Verktyget debhelper skapar nu dbgsym-paket som standard 5.3.7. Ändringar med avsikt på OpenSSL 5.3.8. Förändringar i Perl som kan skada tredjepart mjukvara 5.3.9. Kompatabilitet PostgreSQL PL/Perl 5.3.10. net-tools fasas ut till förmån för iproute2 5.3.11. Monteringsflaggan _netdev rekommenderas om en AoE-enhet (ATA over ethernet) används 5.3.12. Ofarliga ”Unescaped ... in regex is deprecated, ...” -varningar under uppgraderingen 5.3.13. Migrering av sökväg för SELinux policy 5.3.14. iSCSI Enterprise Target no longer supported 6. Mer information om Debian 6.1. Ytterligare läsning 6.2. Få hjälp 6.2.1. Sändlistor 6.2.2. Internet Relay Chat 6.3. Rapportera fel 6.4. Att bidra till Debian A. Hantera ditt jessie-system före uppgraderingen A.1. Uppgradering av ditt jessie-system A.2. Kontrollera dina källistor A.3. Ta bort oanvända inställningsfiler A.4. Uppgradera äldre lokalinställningar till UTF-8 B. Bidrag till Kommentarer till utgåvan Index Gloslista Kapitel 1. Introduktion     Detta dokument upplyser användarna av Debian-distributionen om större förändringar i version 9 (kodnamn stretch). Dokumentet kommer att förklara hur man på ett säkert sätt     uppgraderar från utgåvan 8 (kodnamn jessie) till den aktuella utgåvan och informerar om kända potentiella problem som kan uppstå i den processen. Du kan få tag på senaste versionen av detta dokument på https:// www.debian.org/releases/stretch/releasenotes (https://     www.debian.org/releases/stretch/releasenotes) . Du kan säkerställa att du läser den senaste versionen av dokumentet genom att jämföra datumen på första sidan. Observera     Observera att det är omöjligt att lista alla kända problem och därför har ett urval gjorts baserat på en kombination av den allmänna förekomsten och problemets inverkan. Observera att vi endast ger stöd för och dokumenterar uppgraderingen från den tidigare utgåvan av Debian (i det här     fallet, uppgradering från jessie). Om du behöver uppgradera från äldre utgåvor föreslår vi att du läser tidigare versioner av kommentarerna för utgåvan och uppgraderar till jessie först. 1.1. Rapportera fel i det här dokumentet Vi har försökt att testa alla steg i uppgraderingen som beskrivs     i det här dokumentet. Vi har också försökt förutse alla möjliga problem som kan inträffa för våra användare. Hur som helst, om du tror att du hittat ett fel (information som inte är rätt eller information som saknas) i detta dokument, vänligen lämna en felrapport i felrapporteringssystemet (https:// bugs.debian.org/) mot paketet release-notes. Du bör först     kontrollera de existerande felrapporterna (https:// bugs.debian.org/release-notes) för att säkerställa att felet inte redan har hittats och blivit rapporterat. Kan du bidra med ytterligare information för dokumentet i en felrapport är du välkommen att göra så. Vi uppskattar, och uppmuntrar, rapporter med rättelser till     dokumentets källor. Du kan hitta mer information som beskriver hur du får tillgång till källan för detta dokument på Avsnitt 1.3, ”Källor för det här dokumentet”. 1.2. Bidra med uppgraderingsrapporter Vi välkomnar all information från användare som relaterar till uppgraderingar från jessie till stretch. Om du vill ge oss     information kan du skicka in den genom en felrapport via felrapporteringssystemet (https://bugs.debian.org/) mot paketet upgrade-reports med dina erfarenheter. Vi önskar att du komprimerar eventuella bilagor som inkluderats (med gzip).     Inkludera följande information när du skickar in din uppgraderingsrapport: * Statusen för paketdatabasen före och efter uppgraderingen: dpkgs statusdatabas finns tillgänglig i /var/lib/dpkg/status och apts statusinformation för paket finns i /var/lib/apt/ extended_states. Du bör ha gjort en säkerhetskopia före uppgraderingen, vilket beskrivs på Avsnitt 4.1.1, ”Säkerhetskopiera all data och konfigurationsinformation”,     men du kan också hitta säkerhetskopior av /var/lib/dpkg/ status i /var/backups. * Sessionsloggar från script. Läs mer om detta i Avsnitt 4.4.1, ”Spela in sessionen”. * Dina apt-loggar, tillgängliga i /var/log/apt/term.log eller dina aptitude-loggar, tillgängliga i /var/log/aptitude. Notera     Du bör ta dig tid att granska och ta bort eventuellt känslig och/ eller konfidentiell information från loggfilerna innan de inkluderas i en felrapport eftersom informationen kommer att publiceras i en publik databas. 1.3. Källor för det här dokumentet Källan till detta dokument är formaterad med DocBook XML. HTML-versionen skapas med docbook-xsl och xsltproc. PDF-versionen skapas med dblatex eller xmlroff. Källor för Kommentarer till utgåvan finns tillgängliga i SVN-förrådet för Debian     Documentation Project. Du kan använda webbgränssnittet (https:// anonscm.debian.org/viewvc/ddp/manuals/trunk/release-notes/) för att komma åt dess filer individuellt via webben och se ändringar i dem. För mer information om hur man kommer åt SVN-förrådet, läs SVN-sidorna för Debian Documentation Project (https:// www.debian.org/doc/cvs) . Kapitel 2. Vad är nytt i Debian 9     Wikin (https://wiki.debian.org/NewInStretch) har mer information om detta ämne. 2.1. Arkitekturer med stöd     Debian 9 introducerar en nya arkitektur:     * 64-bit MIPS med omvänd byteordning (mips64el)     Debian 9 slutar tyvärr stödja följande arkitektur:     * PowerPC (powerpc)     Följande arkitekturer stöds officiellt av Debian stretch: * 32-bit PC (i386) and 64-bit PC (amd64) * 64-bit ARM (arm64) * ARM EABI (armel) * ARMv7 (EABI hard-float ABI, armhf)     * MIPS (mips (rak byteordning) och mipsel (omvänd byteordning)) * 64-bit MIPS med omvänd byteordning (mips64el) * 64-bit PowerPC med omvänd byteordning (ppc64el) * IBM System z (s390x) Du kan läsa mer om porteringsstatus och porteringsspecifik     information för din arkitektur på Debians webbsidor för porteringar (https://www.debian.org/ports/) . 2.2. Vad är nytt i distributionen? Den nya utgåvan av Debian kommer med ännu fler programvaror än dess föregångare jessie; distributionen inkluderar över 15346 nya paket och innehåller totalt 51687 paket. Större delen av programvaran i distributionen har uppdaterats: över 29859     programvarupaket (det är 57% av alla paket i jessie). Ett stort antal paket (över 6739, 13 % av paketen i jessie) har av olika anledningar tagits bort från distributionen. Du kommer inte att se några uppdateringar för dessa paket och de kommer att markeras som "föråldrade" i din pakethanterare, läs även Avsnitt 4.8, ”Föråldrade paket”. Debian skickar än en gång med flera olika skrivbordsprogram och     -miljöer. Bland annat inkluderas skrivbordsmiljöerna Gnome 3.22, KDE Plasma 5.8, LXDE, LXQt 0.11, MATE 1.16 och XFCE 4.12.     Produktivitetsapplikationerna har också uppgraderats och detta omfattar kontorssvierna: * LibreOffice uppgraderad till 5.2;     * Calligra uppgraderad till 2.9.     Uppdateringar av andra skrivbordsapplikation inkluderar uppgraderingen av Evolution 3.22.     Den här utgåvan inkluderar även, bland annat, följande programvaruuppdateringar: +---------------------------------------------------------------+ | Paket | Version i 8 | Version i 9 | | | (jessie) | (stretch) | |--------------------------------+--------------+---------------| |BIND DNS Server |9.9 |9.10 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Emacs |24.4 |24.5 och 25.1 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Exim standardval som |4.84 |4.88 | |e-postserver | | | |--------------------------------+--------------+---------------| |GNU Compiler Collection som |4.9 |6.3 | |standardkompilator | | | |--------------------------------+--------------+---------------| |GnuPG |1.4 |2.1 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Inkscape |0.48 |0.91 | |--------------------------------+--------------+---------------| |GNU C bibliotek |2.19 |2.24 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Linuxkärnor |Version 3.16 |Version 4.9 |     |--------------------------------+--------------+---------------| |MariaDB |10.0 |10.1 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Nginx |1.6 |1.10 | |--------------------------------+--------------+---------------| |OpenJDK |7 |8 | |--------------------------------+--------------+---------------| |OpenSSH |6.7p1 |7.4p1 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Perl |5.20 |5.24 | |--------------------------------+--------------+---------------| |PHP |5.6 |7.0 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Postfix MTA |2.11 |3.1 | |--------------------------------+--------------+---------------| |PostgreSQL |9.4 |9.6 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Python 3 |3.4 |3.5 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Samba |4.1 |4.5 | |--------------------------------+--------------+---------------| |Vim |7 |8 | +---------------------------------------------------------------+ 2.2.1. CD-, DVD- och BD-skivor Den officiella Debian-distributionen levereras på 12 till 14 binär-DVD-skivor (beroende på arkitektur) och 12 källkods-DVD -skivor. Dessutom finns en multiarkitektur DVD-skiva med delar av utgåvan för arkitekturerna amd64 och i386 och deras källkod.     Debian levereras också som Blu-ray (BD)-avbildning och dubbellager Blu-ray-avbildningar (DLBD) för arkitekturerna amd64 och i386 respektive för källkoden. Debian levererades tidigare på ett stort antal CD-avbildningar för varje arkitektur men i och med utgåvan stretch görs inte detta mer. 2.2.2. Säkerhet I och med stretch använder Debians version av kompilatorn GNU GCC 6 positionsoberoende binärer ("position independent executables", PIE). I och med detta kommer de allra flesta körbara filerna nu     ha stöd för address space layout randomization (ASLR) (https:// en.wikipedia.org/wiki/Address_space_layout_randomization) (engelska), vilket är ett sätt att undvika vissa sårbarheter som nu är probabilistiska istället för deterministiska. 2.2.3. GCC versions Debian stretch includes only version 6 of the GNU GCC compiler, which may impact users expecting version 4.x or 5.x to be     available. See the GCC5 (https://wiki.debian.org/GCC5) and GCC6 (https://wiki.debian.org/GCC6) wiki pages for more information about the transition. 2.2.4. MariaDB ersätter MySQL MariaDB, version 10.1, är nu standardvariant av MySQL i Debian. Utgåvan stretch introducerar nya mekanismer för att byta standardvariant genom att använda metapaket som skapas från källkodspaketet mysql-defaults. Exempelvis om metapaketet     default-mysql-server installeras så kommer mariadb-server-10.1 att installeras. Användare som hade mysql-server-5.5 eller mysql-server-5.6 kommer få dessa borttagna och ersatta med MariaDB-motsvarigheten. På samma sätt kommer installation av default-mysql-client leda till att mariadb-client-10.1 installeras. Viktigt Observera att databasens binärdataformat inte är     bakåtkompatibelt. När du uppgraderat till MariaDB 10.1 kan du inte gå tillbaka till någon tidigare version av MariaDB eller MySQL såvida du inte har en komplett databaskopia. Därför ska en säkerhetskopia göras före uppgraderingen påbörjas på viktiga databaser. Använd ett för ändamålet avsett verktyg som mysqldump. Paketen virtual-mysql-* och default-mysql-* kommer att fortsätta existera. MySQL kommer fortsatt att underhållas i Debians stabila     utgåva. Se även wikisidan för Debian MySQL Team (https:// wiki.debian.org/Teams/MySQL) (engelska) för mer aktuell information om mysql-relaterade mjukvaror i Debian. 2.2.5. Förbättringar för APT och arkivets uppbyggnad Pakethanteraren apt har fått ett antal förbättringar sedan     Jessie. De flesta av dessa gäller även för aptitude. Följande utvalda höjdpunkter är värda att nämna särskilt. När det gäller säkerhet så avvisar APT nu svaga checksummor som standard (t.ex. SHA1) och försöker hämta som användare utan     rot-behörighet. Läs mer i Avsnitt 5.3.2.3, ”Nya krav för APT-förråd” och Avsnitt 5.3.2.1, ”APT hämtar filer med en opriviligierad användare (_apt)” för mer information. De APT-baserade pakethanterarna har också fått ett antal uppdateringar som tar bort den irriterande varningen om ”hash sum     mismatch” som dyker upp när apt körs samtidigt som en spegel uppdateras. Detta löses med det nya by-hash-upplägget vilket låter APT hämta metadatafiler baserat på deras hashade innehåll. Om du använder tredjepartförråd kan dessa fel dock förekomma då och då ändå om utgivaren inte tillhandahåller by-hash-upplägget.     Rekommendera gärna utgivaren att gå över till det nya upplägget. En kort teknisk beskrivning kan läsas på Debians wiki på sidan Repository format description (https://wiki.debian.org/ DebianRepository/Format) (engelska). Förmodligen mest intressant för de som administrerar speglar men APT i stretch kan använda DNS (SRV) för att lokalisera HTTP-bakdelar. Detta är smidigt för att kunna tillhandahålla ett     enkelt DNS-namn och sedan administrera bakdelarna via DNS hellre än via tjänster som skickar vidare. Denna funktion används även av den nya spegeltjänsten som beskrivs i Avsnitt 2.2.6, ”Ny spegel deb.debian.org”. 2.2.6. Ny spegel deb.debian.org Debian tillhandahåller nu än ny extra tjänst kallad deb.debian.org (https://deb.debian.org) . Tjänsten erbjuder     huvudarkivet, säkerhetsarkivet, porteringar och vårt nya debug-arkiv (läs mer i Avsnitt 2.2.8, ”Nytt arkiv för debug-symboler”) via ett värdnamn som är lätt att minnas. Tjänsten baseras på det nya DNS-stödet i APT men går tillbaka     till vanlig ompekning för HTTPS-tillgång eller för äldre versioner av APT. Läs mer om detta på deb.debian.org (https:// deb.debian.org) .     Tack till Fastly och Amazon CloudFront för sponsringen av CDN-bakdelar bakom denna tjänst. 2.2.7. Byte till ”Modern” GnuPG Stretch är första utgåvan av Debian som har ”Modern”-grenen av GnuPG i gnupg-paketet. I och med detta finns elliptisk-kurva-kryptografi, bättre standardvärden, en modern     arkitektur och förbättrat stöd för smarta kort. Modern-grenen har dessutom uttryckligen inte support för en del äldre, erkänt trasiga format (exempelvis PGPv3). Mer information i /usr/share/ doc/gnupg/README.Debian. Vi kommer fortsätta tillhandahålla den äldre GnuPG-grenen ”     classic” som gnupg1 för de som behöver det. Det är på utfasning dock. 2.2.8. Nytt arkiv för debug-symboler Notera     Detta avsnitt är störst intresse för utvecklare eller om du behöver utföra en komplett spårning av stacken (stack trace) i en kraschrapport. Tidigare innehöll Debians huvudarkiv paket med debug-symboler för vissa utvalda bibliotek och program. Med stretch har de flesta av     dessa flyttats till ett separat arkiv kallat debian-debug. Detta arkiv innehåller paket med debugsymboler för en majoritet av paketen som tillhandahålls av Debian. Om du vill hämta debug-paket ska följande rad inkluderas i dina APT-källor:     deb http://debug.mirrors.debian.org/debian-debug/ stretch-debug main Det går även att hämta paketen från snapshot.debian.org (http:// snapshot.debian.org) . Väl aktiverat så kan du nu hämta debug-symboler för paketet genom     att installera pkg-dbgsym. Notera dock att vissa paket tillhandahåller fortfarande ett särskilt paket på formen pkg-dbg i huvudarkivet istället för via dbgsym. 2.2.9. Ny metod för att namnge nätverksgränssnitt Installeraren och nyinstallerade system kommer att använda en ny standard för namnschema för nätverksgränssnitt istället för eth0, eth1 etc. Det gamla namnschemat led av ett kollisiontillstånd i och med uppräkningen av suffix vilket gjorde det möjligt för ett gränssnittsnamn kunde bytas oväntat. Den ny uppräkningsmetoden     vilar på fler källor av information och resulterar i ett mer upprepningsbart resultat. Det använder inbäddad mjukvara/index tillhandahållen av BIOS och försöker sedan använda PCI-kort-numrering. Detta leder till namn som ens0 eller enp1s1 (trådburet/ethernet) eller wlp3s0 (trådlöst/wlan/wifi). USB-enheter, som kan adderas till systemet vid varje givet tillfälle kommer att använda namn baserade på deras MAC-adress. Denna ändring gäller ej för uppgraderade Jessie-system. Namngivningen upprättshålls genom /etc/udev/rules.d/     70-persistent-net.rules. Läs mer i /usr/share/doc/udev/ README.Debian.gz eller i utgivarens documentation (https:// www.freedesktop.org/wiki/Software/systemd/ PredictableNetworkInterfaceNames/) . 2.2.10. Nyheter från Debian Med Blend Utöver många nya paket och uppdaterade mjukvaror inom områdena life science och medicin så har Debian Med-teamet återigen lagt fokus på kvalitén i de tillhandahållna paketen. I ett     GSoC-projekt och ett Outreachy-projekt har två studenter arbetat hårt med att lägga till stöd för återkommande integration (CI) på de paket mest användning enligt popularity-contest. Senaste träffen med Debian Med i Bukarest fokuserade på paket-testning. För att installera paket som hanteras av Debian Med-teamet ska metapaket som börjar med med-* användas, detta har version 3.0.1     för Debian stretch. Läs gärna mer på Debian Med tasks pages (http://blends.debian.org/med/tasks) (engelska) för en komplett lista med mjukvaror för biologi och medicin som finns tillgänglig i Debian. 2.2.11. Xorg-servern kräver inte längre rot Den version av Xorg som finns i stretch kan köra Xorg-servern som     en vanlig användare istället för rot-användaren. Detta minskar risken för att privilegier ska eskaleras via fel i X-servern. Vissa krav finns dock för att få detta att fungera: * logind och libpam-systemd behövs. * Systemet måste ha stöd för Kernel Mode Setting (KMS). Därför kan det hända att det inte fungerar i vissa virtualiserings-miljöer (exempelvis Virtualbox) eller om kärnan inte har en drivrutin för ditt grafikkort.     * Den behöver köra på en virtuella konsoll som den startades från. * Endast gdm3 har stöd för att starta X som en opriviligierad användare i stretch. Andra visningshanterare kommer alltid att köra X som rot. Alternativet är att starta X manuellt som en användare annan än root via en virtuell terminal genom startx.     När Xorg körs som en vanlig användare återfinns loggen i ~/.local /share/xorg/. Kapitel 3. Installationssystem Debianinstalleraren är det officiella installationssystemet för     Debian. Det tillhandahåller en mängd installationsmetoder. Vilka som fungerar på ditt system beror på dess arkitektur. Avbildningar av installeraren för stretch kan hittas tillsammans     med installationsguiden på Debians webbplats (https:// www.debian.org/releases/stretch/debian-installer/) .     Installationsguiden finns också inkluderad på den första cd-/ dvd-skivan av de officiella cd-/dvd-skivorna:     /doc/install/manual/språk/index.html Du kanske även vill läsa igenom erratan (https://www.debian.org/     releases/stretch/debian-installer/index#errata) för debian-installer där en lista över kända problem finns. 3.1. Vad är nytt i installationssystemet? Det har skett en hel del utveckling av Debianinstalleraren sedan     dess förra officiella utgivning med Debian 8, vilket resulterat i både förbättrat hårdvarustöd och ett antal nya spännande funktioner. I dessa Kommentarer till utgåvan kommer vi endast att lista de större ändringarna i installeraren. Om du är intresserad av en     översikt över detaljerade ändringar sedan jessie, se utgåveinformationen för beta- och RC-utgåvorna i nyhetsarkivet (https://www.debian.org/devel/debian-installer/News/) för Debianinstalleraren. 3.1.1. Stora ändringar Borttagna porteringar Stöd för arkitekturen powerpc har tagits bort. Nya porteringar Stöd för arkitekturen mips64elmips64el har lagts till i installeraren. Skrivbordsval I och med Jessie kan skrivbordstypen väljas med tasksel under installationen, ett flertal skrivbordsmiljöer kan väljas samtidigt. Nya språk Tack vare den stora insatsen från översättare kan Debian nu installeras på 75 språk (varav svenska är ett). De flesta språken är tillgängliga i både det texbaserade installationsgränssnittet och det grafiska gränssnittet, medan några bara är tillgängliga i det grafiska gränssnittet. Språk som bara kan väljas via den grafiska installationsmetoden på grund av att deras tecken inte kan visas i en ickegrafisk miljö är amhariska, bengali, dzongkha, gujarati, hindi, georgiska, kannada, khmer, malayalam, marathi, nepali, punjabi, tamil, telugu, tibetanska och uiguriska. Uppstart med UEFI Installeraren för stretch förbättrar stödet för många UEFI-mjukvaror och kan även hantera installation på 32 bitars UEFI med en 64 bitars kärna. Obsevera att detta inte inkluderar stöd för UEFI Säker Uppstart.     Ny metod för att namnge nätverksgränssnitt Installeraren och det installerade systemet använder ett nytt namnschema för nätverksgränssnitt. ens0 eller enp1s1 (trådkopplat/ethernet) eller wlp3s0 (trådlöst/wlan/wifi) ersätter de äldre namnen eth0, eth1 etc. Läs mer i Avsnitt 2.2.9, ”Ny metod för att namnge nätverksgränssnitt” för mer information. Multiarch avbildningar använder amd64 som standard Då 64 bitars PC blivit mer vanliga är standardarkitekturen för multiarkitekturs avbildningar nu amd64 istället för i386. Kompletta CD-uppsättningar borttagna Kompletta CD-avbildningar byggs inte längre. DVD-avbildningarna och netinst CD-avbildningen finns alltjämt kvar. Dessutom ger installeraren ett enkelt val av skrivbordsmiljö genom tasksel, skrivbordsmiljön XFCE har en egen installationsskiva för de som vill köra endast detta som bassystem. Tillgänglighet i Installeraren och det installerade systemet Installeraren ger ifrån sig två pip istället för ett pip när den startar med grub. På detta sätt kan användaren identifiera att grub är tillgängligt och uppstarten kan justeras. När brytt eller espeakup används i Installeraren väljs MATE som standardskrivbord. HTTPS-stöd Stöd för HTTPS har lagts till i Installeraren, vilket innebär att hämtningen av paket kan göras från HTTPS-speglar. 3.1.2. Automatisk installation Några ändringar som nämns ovan innebär också förändringar i stödet för automatisk installation med förinställda filer. Detta     innebär att om du har förinställda filer som fungerat för installeraren för jessie så kan du inte förvänta dig att dessa fungerar med den nya installeraren utan att redigeras. Installationsguiden (https://www.debian.org/releases/stretch/     installmanual) har en separat bilaga med omfattande dokumentation om hur förinställningar ska användas. Kapitel 4. Uppgraderingar från Debian 8 (jessie) 4.1. Förberedelse inför uppgraderingen Du bör läsa informationen i Kapitel 5, Problemområden att känna till för stretch innan du uppgraderar. Det kapitlet täcker in     möjliga problem som inte direkt relaterar till uppgraderingsprocessen men som fortfarande kan vara viktiga att känna till innan du påbörjar arbetet. 4.1.1. Säkerhetskopiera all data och konfigurationsinformation Innan uppgradering av ditt system rekommenderas det starkt att du gör en fullständig säkerhetskopia, eller åtminstone en     säkerhetskopia av data eller konfigurationsinformation som du inte vill riskera att förlora. Uppgraderingsverktygen och -processen är tillförlitlig men ett hårdvarufel mitt i en uppgradering kan resultera i ett allvarligt skadat system. De huvudsakliga delar du vill säkerhetskopiera är innehållet i / etc, /var/lib/dpkg, /var/lib/apt/extended_states och utdata från     dpkg --get-selections "*" (citationstecknen är viktiga). Om du använder aptitude för att hantera paket på ditt system vill du också göra en säkerhetskopia på /var/lib/aptitude/pkgstates. Själva uppgraderingsprocessen ändrar ingenting i katalogen /home. Dock är det känt att vissa program (exempelvis delar av Mozilla-sviten och skrivbordsmiljöerna GNOME och KDE) skriver över befintliga användarinställningar med nya standardvärden när en ny version av programmet startas för första gången av en     användare. Som en försiktighetsåtgård bör du göra en säkerhetskopia av de dolda filerna och katalogerna (så kallade ” punktfiler”) i användarnas hemkataloger. Denna säkerhetskopia kan hjälpa till att återställa eller återskapa de gamla inställningarna. Du kanske även vill informera dina användare om det här. Alla paketinstallationsåtgärder måste köras med superanvändarens     rättigheter, så logga in som root eller använd su eller sudo för att få de nödvändiga åtkomsträttigheterna.     Uppgraderingen innebär att vissa förutsättningar måste mötas; du bör kontrollera dem innan den faktiska uppgraderingen påbörjas. 4.1.2. Informera användarna i förväg Det är klokt att informera alla användare i förväg angående de uppgraderingar som du planerar att göra, även om användarna som     kommer åt ditt system via en ssh-anslutning knappt kommer att märka det under uppgraderingen, och bör kunna fortsätta att arbeta som vanligt.     Om du vill vidta extra försiktighetsåtgärder bör du säkerhetskopiera eller avmontera /home före uppgradering. Du kommer behöva göra en kärnuppgradering vid uppgradering till     stretch, en omstart kommer alltså att vara nödvändig. Vanligen sker detta efter uppgraderingen är klar. 4.1.3. Förbered för att tjänster blir oåtkomliga Under uppgraderingsprocessen kan det finnas tjänster knutna till paket som ingår i uppgraderingen. Om detta är fallet kommer dessa     tjänster stoppas under tiden som paketen byts ut och får nya inställningar. Under tiden kommer dessa tjänster inte vara tillgängliga. Exakt hur lång tid tjänsterna är bortkopplade varierar med antalet paket som uppgraderas i systemet. Dessutom ingår tiden som det tar för systemadministratören att besvara frågor om     inställningar från olika paket som uppgraderas. Kom ihåg att om uppgraderingsprocessen lämnas oövervakad och systemet frågar efter information är det mycket troligt att tjänsterna är otillgängliga^[1] under mycket lång tid. Om systemet som uppgraderas tillhandahåller viktiga tjänster för användarna på nätverket^[2] kan du minska nedtiden genom att göra en minimal systemuppgradering vilket beskrivs i Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”. Gör sedan en kärnuppgradering och     en omstart, uppdatera sedan paketen som rör de kritiska tjänsterna. Uppgradera dessa paket innan en full uppgradering utförs enligt Avsnitt 4.4.5, ”Uppgradering av systemet”. På detta sätt kan du säkerställa att dessa viktiga tjänster körs och är tillgängliga genom hela den kompletta uppgraderingsprocessen och att nedtiden reduceras. 4.1.4. Förbered för återställning Även om Debian försöker säkerställa att ditt system kan starta vid varje givet tillfälle finns det alltid en möjlighet att du     kan uppleva problem med att start om ditt system efter en uppgradering. Kända potentiella problem är dokumenterade i detta och följande kapitel av Kommentarer till utgåvan. Av den anledningen är det klokt att försäkra sig om att du kan     återställa ifall ditt system skulle misslyckas att starta om eller, för fjärrhanterade system, misslyckas att komma åt nätverket. Om du fjärruppgraderar via en ssh-länk är det starkt rekommenderat att du vidtar nödvändiga åtgärder för att kunna komma åt servern genom en fjärrserieterminal. Det finns en chans     att, efter uppgradering av kärnan och omstart, du kommer att behöva rätta till systemkonfigurationen genom en lokal konsoll. Om systemet av misstag startas om mitt i en uppgradering finns det en chans att du behöver återställa systemet med hjälp av en lokal konsoll. För räddnigsinsatser rekommenderar vi att räddningsläget i Debian-installeraren för stretch används. Fördelen med att använda installeraren är att du kan välja bland dess många installationsmetoder för att hitta en som bäst passar din     situation. För mer information, läs avsnittet ”Återställning av ett trasigt system” i kapitel 8 av Installationsguiden (https:// www.debian.org/releases/stretch/installmanual) och Debian Installer FAQ (https://wiki.debian.org/DebianInstaller/FAQ) (båda på engelska). Om det misslyckas behöver du ett alternativt sätt att starta upp ditt system på så att du kan komma åt och reparera det. Ett alternativ är att använda en speciell räddningsavbild eller en     avbildning med ett körbart Linuxsystem på. Efter att du har startat upp från en sådan skiva bör du kunna montera ditt rotfilsystem och använda chroot in i det för att undersöka och rätta till problemet. 4.1.4.1. Felsökningsskal under uppstart med hjälp av initrd Paketet initramfs-tools lägger till ett felsökningsskal^[3] i de initrd som det skapar. Om initrd exempelvis inte kan montera ditt     rot-filsystem kommer du att hamna i detta felsökningsskal som har vissa grundläggande kommandon tillgängliga för att spåra och möjligen laga felet. Grundläggande saker att kontrollera är: närvaron av korrekta enhetsfiler i /dev; vilka moduler som läses in (cat /proc/ modules); utdata för dmesg efter fel vid inläsning av     drivrutiner. Utdata för dmesg kommer även att visa vilka enhetsfiler som har tilldelats till vilka diskar; du bör kontrollera det här mot utdata för echo $ROOT för att försäkra dig om att rotfilsystemet finns på den förväntade enheten. Om du lyckas rätta till problemet, skriv exit för att avsluta felsökningsskalet och fortsätta uppstartsprocessen där felet     inträffade. Självfallet behöver du även rätta till det underliggande problemet och generera om initrd-filen så att nästa uppstart inte misslyckas. 4.1.4.2. Felsökningsskal då systemet startas med systemd Om uppstarten misslyckas under system är det möjligt att starta ett felsökningsskal genom att ändra kärnans kommandorad. Om     grundläggande uppstart fungerar men några tjänster misslyckas med att starta kan det vara bra att utöka kärnans parametrar med systemd.unit=rescue.target. Kärnans parameter systemd.unit=emergency.target tillhandahåller     ett rotskal så tidigt som möjligt. Detta görs dock före rotfilsystemet har monterats med rättigheter för läsning och skrivning. Du behöver lösa det manuellt genom:     mount -o remount,rw / Mer information om att felsöka en felaktig uppstartsprocess med     systemd finns i artikeln Diagnosing Boot Problems (http:// freedesktop.org/wiki/Software/systemd/Debugging/) (engelska). 4.1.5. Förbered en säker miljö för uppgraderingen Uppgradering av distributionen bör göras antingen lokalt från en     virtuell textkonsoll (eller en direktansluten serieterminal), eller från ett fjärrsystem via en ssh-anslutning. Viktigt     Om du använder någon form av VPN-tjänst (exempelvis tinc) är det möjligt att de inte är tillgängliga under uppgraderingsprocessen. Läs mer i Avsnitt 4.1.3, ”Förbered för att tjänster blir oåtkomliga”. För att öka säkerhetsmarginalen vid en fjärruppgradering föreslår vi att du kör uppgraderingsprocesser i den virtuella konsollen     som tillhandahålls av programmet screen, vilket gör att man säkert kan återansluta till sessionen och försäkra sig om att uppgraderingsprocessen inte avbryts även om fjärranslutningen avbryts. Viktigt Du bör inte uppgradera via telnet, rlogin, rsh eller från en X-session som hanteras av xdm, gdm eller kdm etc på maskinen som     du uppgraderar. Detta då processer som hanterar dessa tjänster kan avslutas under uppgraderingen vilket kan resultera i ett oåtkomligt system som endast är halvt uppgraderat. Att använda GNOME-applikationen update-manager avråds starkt ifrån när det kommer till att uppgradera till nya utgåvor eftersom verktyget förutsätter att skrivbordssessionen är aktiv. De som använder watchdog-tjänsten som tillhandahålls av paketet micro-evtd ska stoppa tjänsten och avaktivera whatcdog-timern innan uppgraderingen för att undvika oönskade omstarter mitt i     uppgraderingsprocessen: # service micro-evtd stop # /usr/sbin/microapl -a system_set_watchdog off 4.2. Kontrollera systemets status Uppgraderingsprocessen som beskrivs i detta kapitel har tagits fram med uppgradering från ett ”rent” 8-system, utan några     tredjepartspaket, i åtanke. För största tillförlitlighet i uppgraderingsprocessen bör du ta bort eventuella tredjepartsprogram från ditt system innan uppgraderingen påbörjas. Nedan kan du läsa om två metoder för att hitta sådana paket med antingen aptitude eller apt-forktracer. Observera dock att ingen av dem är 100% korrekta (exempelvis visar aptitude paket som     tidigare varit tillhandahållna av Debian men inte längre är det - t.ex. äldre kärnpaket). $ aptitude search '~i(!~ODebian)' $ apt-forktracer | sort Direkta uppgraderingar från Debian-utgåvor äldre än 8 (jessie)     stöds inte. Följ instruktionerna i Kommentarer till utgåvan Debian 8 (http://www.debian.org/releases/jessie/ releasenotes.sv.html) för att uppgradera till 8 först. Processen förutsätter även att ditt system har uppdaterats till     den senaste punkutgåven av 8. Om du inte har gjort detta eller är osäker, följ instruktionerna i Avsnitt A.1, ”Uppgradering av ditt jessie-system”. 4.2.1. Kontrollera kommande åtgärder i pakethanteraren I vissa fall kan användandet av apt-get för installation av paket istället för aptitude orsaka att aptitude anser att ett paket är     ”oanvänt” och markera det för radering. Tillse att ditt system är helt uppdaterat och ”rent” innan du fortsätter med uppgraderingen. På grund av detta bör du kontrollera om det finns några kommande åtgärder i pakethanteraren aptitude. Om ett paket är markerat för radering eller uppdatering i pakethanteraren kan det innebära att     uppgraderingen drabbas negativt. Kom ihåg att detta endast kan åtgärdas om din sources.list fortfarande pekar på jessie och inte på stable eller stretch, läs mer i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. För att genomföra denna granskning ska du köra aptitude i ” visuellt läge” och trycka g (”Gå”). Om det indikerar att det     finns åtgärder att utföra kontrollera vad det är och lös dem eller kör föreslagen åtgärd. Om inga åtgärder föreslås visas ett meddelande, ”Inga paket är schemalagda för installation, borttagning eller uppgradering”. 4.2.2. Inaktivera APT-nålning Om du har konfigurerat APT att installera vissa paket från en annan distribution än den stabila (exempelvis från testing), kan du ändra din konfiguration för paketnålning i APT (lagrad i /etc/     apt/preferences och /etc/apt/preferences.d/) för att tillåta uppgraderingen av paket till versionerna i den nya stabila utgåvan. Ytterligare information om APT-nålning kan hittas i apt_preferences(5). 4.2.3. Kontrollera paketstatus Oavsett vilken metod som används för uppgradering, rekommenderas det att du kontrollerar statusen på paketen först och verifierar     att alla paket är möjliga att uppgradera. Följande kommando kommer att visa de paket som har statusen Half-Installed eller Failed-Config, och de som har någon form av felstatus.     # dpkg --audit     Du kan även inspektera tillståndet för alla paket på ditt system med aptitude, eller med kommandon som     # dpkg -l | pager     eller     # dpkg --get-selections "*" > ~/curr-pkgs.txt Det är önskvärt att ta bort eventuella tillbakahållna paket innan     uppgradering. Om något paket är systemkritiskt och hålls tillbaka för uppgraderingen, kommer uppgraderingen att misslyckas. Observera att aptitude använder en annan metod för att registrera     paket som hålls tillbaka än apt-get och dselect. Du kan identifiera paket som hålls tillbaka med aptitude med     # aptitude search "~ahold"     Om du vill kontrollera vilka paket som hålls tillbaka vid användning av apt-get, ska du använda     # dpkg --get-selections | grep 'hold$' Om du ändrat och byggt om ett paket lokalt, och inte bytte namn     på det eller la in ett datum i versionen, måste du hålla tillbaka det för att förhindra att det uppgraderas.     Pakettillståndet ”hold”(håll) för apt-get kan ändras med:     # echo paketnamn hold | dpkg --set-selections     Ersätt hold med unhold för att ändra ”hold”-tillståndet. Om det är någonting du behöver rätta till är det bäst att se till     att din sources.list fortfarande refererar till jessie vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. 4.2.4. Avsnittet proposed-updates Om du har proposed-updates i din /etc/apt/sources.list ska du ta     bort det innan du försöker uppdatera ditt system. Detta är en försiktighetsåtgärd för att minska risken att konflikter uppstår. 4.2.5. Inofficiella källor Om du har några icke-Debianpaket på ditt system, bör du tänka på att dessa kan tas bort under uppgraderingen på grund av beroendekonflikter. Om dessa paket blev installerade genom att     lägga till extra paketarkiv i din /etc/apt/sources.list, bör du kontrollera om det arkivet även erbjuder paket som är byggda för stretch och ändra källraden på lämpligt sätt samtidigt som dina källrader för Debian-paket. Vissa användare kan ha inofficiella bakåtporterade ”nyare” versioner av paket än de som finns i Debian installerade på sina jessie-system. Sådana paket kommer med stor sannolikhet att     orsaka problem under en uppgradering eftersom de kan resultera i filkonflikter^[4]. Avsnitt 4.5, ”Möjliga problem under uppgraderingen” har en del information om att hantera filkonflikter om de uppstår. 4.3. Förbered källor för APT     Innan du påbörjar uppgraderingen måste du redigera konfigurationsfilen för paketlistor i apt, /etc/apt/sources.list. Apt kommer att överväga alla paket som kan hittas via någon ”deb” -rad, och installera paketet med högsta versionsnumret, där     prioritet ges till de förstnämnda raderna (om du nyttjar flera redundanta speglar, skulle du vanligtvis först namnge en lokal hårddisk, sedan cd-skivor, och sedan fjärr-speglar). En utgåva kan ofta refereras till både dess kodnamn (t.ex. jessie, stretch) och efter dess statusnamn (alltså oldstable, stable, testing, unstable). Att referera till en utgåva efter dess kodnamn har fördelen att du aldrig blir överraskad av en ny     utgåva och av den anledningen används den här metoden här. Det kan naturligtvis betyda att du själv måste hålla utkik efter nya utgåvor. Om du istället använder statusnamnet kommer systemet automatiskt att uppgraderas utan förvarning genom att uppdatera en mängd paket så snart en utgivning har skett. Debian tillhandahåller två sändlistor med kungörelser (på engelska) som kan hjälpa dig att hålla dig uppdaterad med vad som sker med Debians utgåvor: * Genom att anmäla dig till Debians kungörelse sändlista (https://lists.debian.org/debian-announce/) så kommer du få     en notifiering varje gång Debian tillgänglig gör en ny utgåva. Exempelvis när stretch skiftar från stabil to gammalstabil. * Genom att anmäla dig till Debians säkerhetskungörelse sändlista (https://lists.debian.org/debian-security-announce /) så kommer du få en notifiering varje gång Debian publicerar ett säkerhetsmeddelande. 4.3.1. Lägg till APT-källor från Internet Standardkonfigurationen är inställd för installation från Debians     huvudservrar på Internet, men du kanske önskar ändra /etc/apt/ sources.list till att använda andra speglar, företrädesvis en spegel som är nätverksmässigt närmare dig. Adresserna till Debians speglar kan hittas på https:// www.debian.org/distrib/ftplist (https://www.debian.org/distrib/     ftplist) (se avsnittet ”Lista över Debianspeglingar”). Observera att FTP-speglar fasas ut, läs mer om detta i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. Anta till exempel att din närmaste Debian-spegel är http://     mirrors.kernel.org. När den spegeln inspekteras med en webbläsare, kommer du att märka att huvudkatalogerna är organiserade så här:     http://mirrors.kernel.org/debian/dists/stretch/main/binary-armel/... http://mirrors.kernel.org/debian/dists/stretch/contrib/binary-armel/...     Lägg till den här raden i din sources.list för att använda den här spegelservern med apt:     deb http://mirrors.kernel.org/debian stretch main contrib Observera att ”dists” läggs till automatiskt och att argumenten     efter utgåvans namn används för att utöka sökvägen till flera kataloger. Efter att du har lagt till dina nya källor ska du inaktivera de     tidigare befintliga ”deb”-raderna i sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. 4.3.2. Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver Istället för att använda HTTP-paketspeglar, kanske du önskar     ändra /etc/apt/sources.list till att använda en spegel på en lokal hårddisk (möjligen monterad över NFS).     Din paketspegel kan exempelvis finnas under /var/local/debian/ och innehålla huvudkataloger som dessa:     /var/local/debian/dists/stretch/main/binary-armel/... /var/local/debian/dists/stretch/contrib/binary-armel/...     Lägg till den här raden till din sources.list för att använda den här med apt:     deb file:/var/local/debian stretch main contrib Observera att ”dists” läggs till automatiskt och att argumenten     efter utgåvans namn används för att utöka sökvägen till flera kataloger. Efter att du har lagt till dina nya källor ska du inaktivera de     tidigare befintliga ”deb”-raderna i sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. 4.3.3. Lägg till APT-källor från optisk media Om du endast vill använda cd-skivor (eller DVD- eller     Blu-ray-skivor), kommentera ut de befintliga ”deb”-raderna i /etc /apt/sources.list genom att placera ett hash-tecken (#) framför dem. Se till att det finns en rad i /etc/fstab som aktiverar montering     av din cd-rom-enhet på monteringspunkten /media/cdrom. Till exempel, om /dev/sr0 är din cd-rom-enhet, ska /etc/fstab innehålla en rad som denna:     /dev/sr0 /media/cdrom auto noauto,ro 0 0     Observera att det inte får finnas några blanksteg mellan orden noauto,ro i det fjärde fältet.     För att verifiera att det fungerar, mata in en cd och försök köra # mount /media/cdrom # det här monterar cd-skivan på monteringspunkten     # ls -alF /media/cdrom # det här ska visa cd-skivans rotkatalog # umount /media/cdrom # det här kommer att avmontera cd-skivan     Kör sedan:     # apt-cdrom add     för varje Debian cd-rom med binärer som du har tillgång till för att lägga till data om varje cd till APT:s databas. 4.4. Uppgradering av paket Det rekommenderade sättet att uppgradera från tidigare Debian utgåvor är att använda pakethanteringsverktyget apt-get. I     tidigare utgåvor har aptitude varit det rekommenderade verktyget men nya versioner av apt-get ger likvärdig funktionalitet och har visat sig mer konsekvent i beräkning av uppgraderingsvägen och dess resultat. Glöm inte att montera alla nödvändiga partitioner (speciellt rot-     och /usr-partitionerna) läs- och skrivbara, med ett kommando som det här:     # mount -o remount,rw /monteringsplats Efter det ska du kontrollera att källraderna för APT (i /etc/apt/ sources.list) refererar antingen till ”stretch” eller till ” stable”. Det ska inte finnas några källrader som pekar till jessie.     +--------------------------------------------------+ |Notera | | | |Källrader för en cd-skiva kommer ofta att referera| |till ”unstable”, även om det här är konstigt ska | |du inte ändra dem. | +--------------------------------------------------+ 4.4.1. Spela in sessionen Det rekommenderas starkt att du använder programmet /usr/bin/ script för att spela in en utskrift av uppgraderingssessionen. Om     problem uppstår har du en logg på vad som hände och, om det behövs, kan tillhandahålla exakt information i en felrapport. För att påbörja inspelningen, kör:     # script -t 2>~/upgrade-stretchstep.time -a ~/upgrade-stretchstep.script eller liknande. Om du behöver köra typescript-filen igen (exempelvis om du behövde starta om systemet) ska du använda     olika step-värden för att peka ut vilket steg av uppgraderingen du loggar. Lägg inte typescript-filen i en temporär katalog såsom /tmp eller /var/tmp (filer i dessa kataloger kan tas bort under uppgraderingen eller under en omstart). Typescript kommer även att låta dig granska informationen som har     rullat ut från skärmen. Om du använder systemets konsoll kan du helt enkelt växla till VT2 (med Alt+F2) och, efter inloggning, använd less -R ~root/upgrade-stretch.script för att visa filen.     Efter att du har färdigställt uppgraderingen, kan du stoppa script genom att ange exit vid prompten.     Om du har använt flaggan -t för script kan du använda programmet scriptreplay för att spela upp hela sessionen:     # scriptreplay ~/upgrade-stretch.time ~/upgrade-stretch.script 4.4.2. Uppdatering av paketlistan     Först behöver listan över tillgängliga paket för den nya utgåvan hämtas. Det görs genom att köra:     # apt-get update 4.4.3. Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen Du måste kontrollera att ditt system har tillräckligt mycket ledigt hårddiskutrymme innan du påbörjar en fullständig systemuppgradering, som beskrivs i Avsnitt 4.4.5, ”Uppgradering av systemet”. Alla paket som behöver hämtas för installation kommer att hämtas från nätverket och lagras i /var/cache/apt/ archives (och underkatalogen partial/ under hämtningen) så du måste se till att du har tillräckligt utrymme på     filsystemspartitionen som innehåller /var/ för temporär hämtning av paketen som ska installeras på ditt system. Efter hämtningen kommer du antagligen behöva mer utrymme på de andra filsystemspartitionerna för att både installera de uppgraderade paketen (som kan innehålla större binärfiler eller mer data) och de nya paketen som kommer att inkluderas i uppgraderingen. Om ditt system inte har tillräckligt med utrymme kan det resultera i en ofullständig uppgradering som kan vara svår att rätta till. apt-get kan visa detaljerad information om det diskutrymme som     behövs för installationen. Du kan se denna uppskattning innan den faktiska uppgraderingen påbörjas genom att köra: # apt-get -o APT::Get::Trivial-Only=true dist-upgrade [ ... ]     XXX uppgraderade, XXX nyinstallerade, XXX att ta bort och XXX inte uppgraderade. Behöver hämta xx.xMB arkiv. Efter uppackning kommer AAAMB diskplats att användas. Notera Körning av det här kommandot i början av uppgraderingsprocessen     kan ge felaktigheter, anledningarna beskrivs i nästkommande avsnitt. I det fallet behöver du vänta tills du har gjort en minimal systemuppgradering enligt Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering” innan du kör det här kommandot för att uppskatta diskutrymmet.     Om du inte har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen så kommer apt-get att varna dig på följande sätt:     F: Du har inte tillräckligt mycket ledigt utrymme i /var/cache/apt/archives/.     Försök i så fallk frigöra utrymme innan uppgraderingen. Du kan: * Ta bort paket som tidigare har hämtats ner för installation (i / var/cache/apt/archive). Rensa upp paketcachen genom att köra apt-get clean vilket kommer att ta bort alla tidigare hämtade paketfiler. * Ta bort bortglömda paket. Om du har använt aptitude eller apt-get för att manuellt installera paket i jessie kommer dessa paket att vara markerade som manuellt installerade och kommer att kunna markera automatiskt installerade paket som redundanta när de inte längre behövs och därmed kan tas bort. Manuellt installerade paket undantas alltså från detta. För att ta bort automatiskt installerade paket som inte längre används kör följande kommando: # apt-get autoremove Du kan också använda deborphan, debfoster eller cruft för att hitta redundanta paket. Lita inte blint på vad dessa verktyg presenterar, speciellt inte om du använder ickestandardmässiga och aggresiva inställningar - då dessa är källor till falska resultat. Att manuellt gå igenom listorna är starkt rekomenderat innan du använder deras förslag för en upprensningaktion. * Ta bort paket som använder för mycket utrymme och inte behövs just nu (du kan alltid installera dem efter uppgraderingen). Om du har popularity-contest installerat kan du använda popcon-largest-unused för att ta fram en lista med paket som du inte använder men tar upp mycket plats. Du kan hitta vilka paket som tar upp mycket plats genom dpigs (tillhandahålls via debian-goodies-paketet) eller med wajig (kör wajig size). De kan också visas med aptitude i ”visuellt läge”, välj Vyer → Ny platt paketlista, tryck l och ange ~i, tryck S och ange ~installsize, så visas en praktisk lista att arbeta med. * Ta bort översättningar och lokalanpassade filer för systemet om de inte behövs. Du kan installera paketet localepurge och ställa in det så att endast de lokalanpassaningar som du vill ha sparas på systemet. Detta kommer att minska mängden hårddiskutrymme som används i /usr/share/locale. * Flytta systemloggar från /var/log/ till ett annat system, eller ta bort permanent.     * Använd en temporär /var/cache/apt/archives: Du kan använda en temporär cachekatalog på ett annat filsystem (USB-diskenhet, temporär hårddisk, filsystem som redan används, ...). +-----------------------------------------------------+ |Notera | | | |Använd inte en NFS-montering eftersom | |nätverksanslutningen kan avbrytas under | |uppgraderingen. | +-----------------------------------------------------+ Till exempel, om du har en USB-diskenhet monterad på /media/ usbkey: 1. ta bort paket som tidigare hämtats för installation: # apt-get clean 2. kopiera katalogen /var/cache/apt/archives till USB -diskenheten: # cp -ax /var/cache/apt/archives /media/usbkey/ 3. montera den temporära cachekatalogen ovanpå den nuvarande: # mount --bind /media/usbkey/archives /var/cache/apt/archives 4. efter uppgraderingen återställer du originalkatalogen /var/ cache/apt/archives: # umount /media/usbkey/archives 5. radera det som lämnats kvar i /media/usbkey/archives. Du kan skapa den temporära cachekatalogen på vilket filsystem som helst som finns monterat på ditt system. * Gör en minimal uppgradering av systemet (läs Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”) eller partiell uppgradering av systemet följt av en komplett uppgradering. Detta kommer att göra det möjligt att uppgradera systemet partiellt och ger dig möjlighet att tömma paket-cache före den kompletta uppgraderingen. Observera att du för att ta bort paket på ett säkert sätt,     rekommenderas växla tillbaka din sources.list till jessie vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. 4.4.4. Minimal systemuppgradering I vissa fall kan en komplett uppgradering (som beskrivs nedan) innebära att många paket som du vill behålla raderas. Vi     rekommenderar därför en två-stegs-uppgradering. Först en minimal uppgradering för att bli av med konflikter och sedan en komplett uppgradering som beskrivs i Avsnitt 4.4.5, ”Uppgradering av systemet”.     För att göra detta, kör först:     # apt-get upgrade Notera     Uppgraderingsprocessen för tidigare utgåvor rekommenderade att använda aptitude för uppgraderingen. Detta verktyg är inte rekommenderat för uppgradering från jessie till stretch. Det här innebär att endast de paket som kan uppgraderas utan att     kräva att några andra paket tas bort eller installeras uppgraderas. Den minimala uppgraderingen kan också vara användbar när systemet     har ont om utrymme och en komplett uppgradering inte kan utföras på grund av utrymmesskäl. Om paketet apt-listchanges är installerat kommer det (i     standardutförande) visa viktig information om paketen som uppgraderas i en textvisare. Tryck på tangenten q för att lämna visaren och fortsätta med uppgraderingen. 4.4.5. Uppgradering av systemet     När du genomfört föregående steg är du redo att fortsätta med huvuddelen av uppgraderingen. Kör:     # apt-get dist-upgrade Notera     Uppgraderingsprocessen för tidigare utgåvor rekommenderade att använda aptitude för uppgraderingen. Detta verktyg är inte rekommenderat för uppgradering från jessie till stretch. Det här kommer att genomföra en fullständig uppgradering av systemet, alltså installera de senaste tillgängliga versionerna av samtliga paket och lösa alla tänkbara beroendeändringar mellan     paketen i olika utgåvor. Om det är nödvändigt kommer det även att installera några nya paket (vanligtvis nya versioner av bibliotek eller paket som fått nya namn) samt ta bort eventuella föråldrade paket som står i konflikt med varandra. Vid uppgradering från en uppsättning CD/DVD/BD-avbildningar, kommer du bli uppmanad att mata in specifika avbildningar vid     olika tillfällen under uppgraderingen. Du kanske måste använda samma avbildning flera gånger; detta beror på att sammankopplade paket har blivit utspridda över avbildningarna. Nya versioner av installerade paket, som inte kan uppgraderas utan att ändra installationsstatus för ett annat paket, kommer     att lämnas kvar vid deras nuvarande version (visas som ” återhållna”). Det kan lösas genom att antingen använda aptitude för att välja dessa paket för installation eller genom att prova apt-get install paket. 4.5. Möjliga problem under uppgraderingen     Följande kapitel beskriver kända problem som kan uppstå under uppgradering till stretch. 4.5.1. Dist-upgrade misslyckas med meddelandet ”Could not perform immediate configuration” I några fall kan steget apt-get dist-upgrade misslyckas efter     nedladdningen av paket med meddelandet: E: Could not perform immediate configuration on 'package'. Please see man 5 apt.conf under APT::Immediate-Configure for details.     Om detta händer bör exekvering av apt-get dist-upgrade -o APT::Immediate-Configure=0 tillåta uppgraderingen att fortsätta. En annan väg runt detta problem är att temporärt lägga till     källorna för både jessie och stretch i filen sources.list och köra kommandot apt-get update. 4.5.2. Förväntade raderingar Uppgraderingsprocessen till stretch kan begära att paket tas bort från systemet. Exakt vilka paket som påverkas kommer att variera beroende på vilken uppsättning av paket som är installerade.     Dessa Kommentarer till utgåvan ger allmänna råd om paketradering, men om du är osäker är det rekommenderat att du undersöker de paketborttagningar som föreslås av varje metod innan du fortsätter. Läs mer om vilka paket som klassificeras som föråldrade i stretch i Avsnitt 4.8, ”Föråldrade paket”. 4.5.3. Konflikter vid förberoende-loop Ibland är det nödvändigt att aktivera alternativet APT::Force-LoopBreak i APT för att temporärt ta bort ett     systemkritiskt paket på grund av en Konflikt/Förberoende-slinga. Apt-get kommer att varna dig om det här och avbryta uppgraderingen. Du kan lösa det genom att ange alternativet -o APT::Force-LoopBreak=1 på kommandoraden för apt-get. Det är möjligt att beroendestrukturen för ett system kan vara så     skadat att det kräver handpåläggning. Vanligtvis innebär det att använda apt-get eller     # dpkg --remove paketnamn     för att plocka bort några av de störande paketen, eller     # apt-get -f install # dpkg --configure --pending     I extrema fall kan du behöva tvinga fram en ominstallation med ett kommando som detta     # dpkg --install /sökväg/till/paketnamn.deb 4.5.4. Filkonflikter Filkonflikter bör inte inträffa om du uppgraderar från ett ”rent”     jessie-system, men kan inträffa om du har inofficiella bakåtporteringar installerade. En filkonflikt resulterar i ett fel som: Packar upp (från ) ... dpkg: fel vid hantering av (--install): försöker skriva över "",     som också finns i paketet dpkg-deb: underprocessen paste dödad av signal (Brutet rör) Fel uppstod vid hantering:     Du kan försöka lösa en filkonflikt genom att tvinga igenom borttagning av paketet som nämns på sista raden i felmeddelandet:     # dpkg -r --force-depends paketnamn Efter att problemen har lösts, bör du kunna återuppta     uppgraderingen genom att upprepa tidigare beskrivna apt-get -kommandon. 4.5.5. Inställningsförändringar Under uppgraderingen kommer det att ställas frågor om konfiguration eller omkonfiguration av flera paket. När du blir tillfrågad om någon fil i katalogen /etc/init.d eller filen /etc/     manpath.config ska ersättas av paketansvariges version, är det oftast nödvändigt att svara ”ja” för att upprätthålla systemets tillstånd. Du kan alltid återgå till de gamla versionerna, eftersom de kommer att sparas med en .dpkg-old-ändelse. Om du inte är säker på vad som behöver göras, skriv ner namnet på     paketet eller filen och red ut saker och ting senare. Du kan söka i typescript-filen för att granska informationen som visades på skärmen under uppgraderingen. 4.5.6. Flytt av sessionen till konsoll Om du kör uppgraderingen i systemets lokala konsoll kan det tänkas att under några delar av uppgraderingen så flyttar     konsollen till en annan vy och du kan inte längre se uppgraderingsprocessen. Exempelvis händer detta i skrivbordsmiljöer när visningshanteraren startas om. För att återta konsollen där uppgraderingen körs behöver du använda Ctrl+Alt+F1 för att byta till den virtuella terminalen 1 om du är vid den grafiska startbilden eller använd Alt+F1 i     lokala textlägeskonsollen. Ersätt F1 med den funktionstangent som har motsvarande nummer för den virtuella terminal som uppgraderingen körs i. Du kan också använda Alt+Vänsterpil eller Alt+Högerpil för att byta mellan de olika textlägeskonsollerna. 4.6. Uppgradering av kärna och relaterade paket Det här avsnittet förklarar hur man uppgraderar sin kärna och identifierar tänkbara problem relaterade till den här     uppgraderingen. Du kan antingen installera ett av paketen linux-image-* som tillhandahålls av Debian, eller bygga en anpassad kärna från källkod. Observera att en hel del information i det här avsnittet är baserad på antagelsen att du kommer att använda en av de modulära     Debiankärnorna tillsammans med i initramfs-tools och udev. Om du har valt att använda en anpassad kärna som inte kräver en initrd eller om du använder en annan initrd-generator kan delar av den här informationen vara irrelevant för dig. 4.6.1. Installera metapaketet för kärnan När du kör dist-upgrade från jessie till stretch, rekommenderas det starkt att du installerar ett linux-image-*-metapaket, om du     inte gjort det förut. Det här pakete installerar automatiskt nyare versioner av kärnan vid uppgradering. Du kan verifiera om detta är installerat genom att köra:     # dpkg -l "linux-image*" | grep ^ii | grep -i meta Om du inte ser något utdata, behöver du installera ett nytt     linux-image-paket för hand eller installera ett linux-image-metapaket. Kör följande kommando för att se en lista över tillgängliga linux-image-metapaket:     # apt-cache search linux-image- | grep -i meta | grep -v transition Om du är osäker på vilket paket du ska välja, kör uname -r och leta efter ett paket med liknande namn. Om du till exempel ser ”     2.6.32-5-amd64” rekommenderas det att du installerar linux-image-amd64. Du kan också använda apt-cache för att se den längre beskrivningen av varje paket som stöd i att välja bästa möjliga för ditt system. Exempelvis:     # apt-cache show linux-image-amd64 Du bör sedan använda apt-get install för att installera den. När den här nya kärnan har installerats bör du starta om vid nästa     möjliga tillfälle för att dra nytta av den nya kärnversionen. Läs dock Avsnitt 5.1.4, ”Att göra efter uppgradering före omstart” innan första omstarten sedan uppgradering genomförs. För den äventyrlige finns ett enkelt sätta att kompilera sina egen modifierade kärna på Debian. Installera kälkoden till kärnan från paketet linux-source. Du kan använda målet deb-pkg i     källkodens makefil för att bygga binärpaketet. Läs mer i dokumentationen på Debian Linux Kernel Handbook (http:// kernel-handbook.alioth.debian.org/) eller genom att installera paketet debian-kernel-handbook. Om möjligt är det till din fördel att uppgradera kärnpaketet separat från själva dist-upgrade för att minska chanserna för ett     temporärt icke-startbart system. Observera att det här endast bör göras efter den minimala uppgraderingsprocessen, beskriven i Avsnitt 4.4.4, ”Minimal systemuppgradering”. 4.7. Förberedelse inför nästa utgåva     Efter uppgraderingen finns det flera saker som du kan göra för att förbereda inför nästa utgåva. * Ta bort redundanta eller föråldrade paket som beskrivs i Avsnitt 4.4.3, ”Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen” och Avsnitt 4.8, ”Föråldrade paket”. Du     bör granska vilka konfigurationsfiler som de använder och överväga att avinstallera paketen fullständigt för att ta bort deras konfigurationsfiler. Läs även Avsnitt 4.7.1, ”Utrensning av borttagna paket”. 4.7.1. Utrensning av borttagna paket I allmänhet är det en bra idé att rensa bort paket markerade som borttagna helt. Detta är extra sant om paketet togs bort i en     tidigare uppgradering (exempelvis vid uppgradering till jessie) eller om de tillhandahölls av tredjepartstillverkare. Särskilt äldre init.d-skript är visat sig problematiska. Observera     Bortrensning av paket tar vanligtvis öven bort dess loggfiler, dessa kan vara en bra idé att göra en säkerhetskopia av först.     Följande kommando visar en lista med alla borttagna paket som kan ha inställningsfiler kvar på systemet:     # dpkg -l | awk '/^rc/ { print $2 }' Paketen kan rensas bort genom att använda kommandot apt-get purge     . Vill du rensa bort allt på en enda gång kan följande kommando användas:     # apt-get purge $(dpkg -l | awk '/^rc/ { print $2 }')     Om du använder aptitude kan du också använda följande alternativ till kommandona ovan:     $ aptitude search '~c' $ aptitude purge '~c' 4.8. Föråldrade paket stretch introducerar många nya paket men pensionerar och utelämnar gamla paket som fanns i jessie. Det tillhandahålls inget uppgraderingssätt för dessa föråldrade paket. Ingenting hindrar dig från att fortsätta att använda ett föråldrat paket om     så önskas men Debianprojektet kommer vanligtvis att sluta ge säkerhetsstöd för dessa ett år efter utgivningen av stretch^[5], och ger normalt inget annat stöd under tiden. Rekomendationen är att ersätta de med andra tillgängliga alternativ , om detta finns. Det finns många anledningar till varför paket kan ha tagits bort från distributionen: de underhålls inte längre av upphovsmännen; det finns inte längre någon Debianutvecklare som är intresserad     av att underhålla paketen; funktionaliteten de tillhandahåller har ersatts av en annan programvara (eller en ny version); eller så anses de inte längre vara lämpliga för stretch på grund av fel i dem. I det senare fallet kan paket fortfarande finnas i ” unstable”-distributionen. Att identifiera vilka paket på ett uppdaterat system som är ”     föråldrade” är enkelt eftersom pakethanteringsvertygen markerar dem så. Om du använder aptitude, kommer du att se en lista över dessa paket under ”Föråldrade och lokalt skapade paket”. Debian Bug Tracking System (https://bugs.debian.org/) tillhandahåller ofta ytterligare information om varför paketet     blev borttaget. Du bör granska både de arkiverade felrapporterna för själva paketet och de arkiverade felrapporterna för pseudopaketet på ftp.debian.org (https://bugs.debian.org/cgi-bin/ pkgreport.cgi?pkg=ftp.debian.org&archive=yes) .     Listan med föråldrade paket i Stretch kan studeras i Avsnitt 5.1.3, ”Föråldrade paket”. 4.8.1. Dummy-paket Vissa paket från jessie har delats upp i flera paket i stretch, ofta för att förbättra systemunderhållet. För att göra uppgraderingssättet enklare i sådana fall, tillhandahåller     stretch ofta så kallade ”dummy”-paket: tomma paket som har samma namn som det gamla paketet i jessie med beroenden som gör att de nya paketen blir installerade. Dessa ”dummy”-paket anses som redundanta paket efter uppgraderingen och kan med säkerhet tas bort. De flesta (men inte alla) dummy-paket har beskrivningar som indikerar deras syfte. Paketbeskrivningar för dummy-paket är inte enhetliga, dock kan deborphan med flaggan --guess-* (ex.     --guess-dummy) vara användbara för att identifiera dem på ditt system. Observera att vissa dummy-paket inte är tänkta att tas bort efter en uppgradering utan används istället för att hålla kontroll på den för närvarande tillgängliga versionen av ett program över tid. --------------------------------------------------------------------- ^[1] Om debconf-prioriteringen är satt till en väldigt hög nivå     kan du kanske undvika instälningsfrågor men tjänster som är beroende av standardsvar som inte fungerar för ditt system kommer inte att kunna starta. ^[2] Exempelvis: DNS- eller DHCP-tjänster, speciellt om det inte finns någon redundans eller automatiskt byte av huvudtjänst. I     fallet med DHCP kan slutanvändare bli nedkopplade från nätverket om lånperioden är kortare än tiden det tar för uppgraderingsprocessen att slutföra.     ^[3] Den här funktionen kan inaktiveras genom att lägga till parametern panic=0 till dina uppstartparametrar. ^[4] Debians pakethanteringssystem tillåter vanligtvis inte att     ett paket tar bort eller ersätta en fil som ägs av ett annat paket såvida det inte har definierats att ersätta det paketet. ^[5] Eller så länge som ingen annan utgivning sker i den     tidsperioden. Normalt sett stöds endast två stabila utgåvor åt gången. Kapitel 5. Problemområden att känna till för stretch Ibland innebär förändringar i en ny utgåva att sidoeffekter vi inte kunnat undvika uppstår, i vissa fall skapas nya fel någon     annanstans. Här dokumenterar vi problem som vi känner till. Vänligen läs även erratan, dokumentationen för aktuella paket, felrapporter och annan information som nämns i Avsnitt 6.1, ”Ytterligare läsning”. 5.1. Specifik uppgraderingsinformation för stretch     Detta kapitel beskriver detaljer runt uppgradering från jessie till stretch 5.1.1. Sen montering av /usr stöds inte längre Notera     Detta avsnitt gäller endast system som använder en anpassad kärna där /usr är monterad separerad från /. Om du använder Debians paket för kärnan berörs du inte av detta problem. Montering av /usr genom att endast använda verktyg som finns i /     stöds inte längre. Detta har endast fungerat för ett fåtal specifika konfigurationer och stöds nu inte alls längre. Detta innebär att för stretch behöver alla system som hanterar /     usr på en separat partition använda en initramfs-generator som monterar /usr. Alla initramfs-generatorer i stretch gör detta. 5.1.2. Tillgång till Debian-speglar via FTP tas bort Debians egna speglar kommer sluta tillhandahålla FTP-åtkomst. Om du har använt FTP-protokollet i din sources.list vänligen byt till HTTP. Överväg följande justering:     deb http://deb.debian.org/debian stretch main deb http://deb.debian.org/debian-security stretch/updates main # tor-varianter (kräver apt-transport-tor) # deb tor+http://vwakviie2ienjx6t.onion/debian stretch main # deb tor+http://sgvtcaew4bxjd7ln.onion/debian-security stretch/updates main     Ovanstående exempel inkluderar inte non-free and contrib. Lägg till dessa om du behöver komponenter därifrån.     Läs mer om detta i kungörelsen Nedstängning av publika FTP-tjänster (https://www.debian.org/News/2017/20170425) . 5.1.3. Föråldrade paket     Detta är en lista med kända föråldrade paket (läs mer i Avsnitt 4.8, ”Föråldrade paket” för en beskrivning). Listan med föråldrade paket inkluderar: * De flesta -dbg-paketen har tagits bort från huvudarkivet. De har ersatts av -dbgsym-paketen som tillhandahålls från debian-debug-arkivet. Läs mer om detta i Avsnitt 2.2.8, ”Nytt arkiv för debug-symboler” * Lösenordshanterarna fpm2 och kedpm underhålls inte längre av utgivarna. Använd en annan lösenordshanterare, exempelvis pass, keepassx eller keepass2. Hämta ut dina lösenord från     fpm2 och kedpm innan paketen tas bort. * net-tools är föråldrat och ersätts av iproute2. Läs mer om detta i Avsnitt 5.3.10, ”net-tools fasas ut till förmån för iproute2” eller Debians referensmanual (https:// www.debian.org/doc/manuals/debian-reference/ch05# _the_low_level_network_configuration) . * Övervakningsverktygen i paketet nagios3 har tagits bort från stretch. Närmsta ersättare är paketet icinga. Den läser instälningarna från en annan sökväg än nagios gjorde men är i övrigt kompatibel. 5.1.4. Att göra efter uppgradering före omstart När apt-get dist-upgrade är klar innebär detta att den ”formella”     uppgraderingen är klar . För uppgraderingen till stretch finns inga speciella åtgärder som måste genomföras före nästa omstart. 5.1.5. Körbara filer kompileras nu som positionsoberoende binärer (position independent executables, PIE) som standard Som standard använder Debians version av kompilatorn GNU GCC 6     positionsoberoende binärer ("position independent executables", PIE). Detta leder till att vissa typer av säkerhetsrisker helt kan undvikas. Linuxkärnan i Debian 8 (till och med 8.7) har tyvärr ett problem som kan innebära att vissa program som kompilerats som     positionsoberoende binärer kan krascha med ett felmeddelande som inte är särskilt beskrivande (segmentation fault). Detta är löst i linuxversionen som finns i 8.8 (version 3.16.43 eller senare) och i kärnan som finns i Debian 9 (version 4.9 eller senare). We recommend that you upgrade your kernel to a fixed version and     then reboot before starting the upgrade to stretch. If you are running the kernel from Debian 8.8 or newer, you are not affected by this issue. Om du använder en äldre version av kärnan under uppgraderingen är     rekommendationen att omedelbart starta om systemet när uppgraderingen är klar för att undvika att drabbas av detta 5.1.5.1. Beteendeförändring i och med PIE för systemadministratörer och utvecklare Notera     Detta avsnitt riktar sig i huvudsak till utvecklare och systemadministratörer. Skrivbordsanvändare påverkas förmodligen inte av detta avsnitt. Ovanstående leder också till några ändringar som är värda att känna till. * Verktyget file (bland annat) kommer att klassificera sådana binärer som ”shared object” istället för ”executables”. Om du har filter baserade på binärfiler kan dessa behöva justeras (exempelvis spamfilter). * Statiska bibliotek som kompileras till körbara filer behöver också kompileras som positionsoberoende kod. Följande felmeddelande från länkaren är ett symptom på detta: relocation ... against '[SYMBOL]' can not be used when making a shared object; recompile with -fPIC     Observera att även om det står -fPIC i felmeddelandet så räcker det att kompilera om med -fPIE (vilket är standardinställningen i GCC 6-paketen som distribueras i stretch). * Tidigare innebar positionsoberoende binärer prestandaförluster på viss hårdvara. Exempelvis Debians i386-arkitektur (32 bitars Intelmaskiner). GCC 5 och GCC 6 har förbättrat prestandan mycket på 32 bitars Intelmaskiner (https://software.intel.com/en-us/ blogs/2014/12/26/ new-optimizations-for-x86-in-upcoming-gcc-50-32bit-pic-mode) men detta behöver inte leda till att andra arkitekturer kommer dra nytta av det. Överväg att utvärdera prestanda för din kod om ditt mål är att köra på arkitekturer med starkt begränsat antal register. 5.1.6. De flesta kompatibilitetspaketen för LSB har tagits bort Majoriteten av paketen för kompatibilitet med Linux Standards     Base (LSB) har tagits bort från Debian på grund av bristande intresse och för att de var svårtestade. Några utvalda nyckelpaket kommer alltjämt att tillhandahållas internt och externt, exempelvis lsb-release och sysvinits initieringsfunktioner i lsb-base. Vidare står Debian fast vid     Filesystem Hierarchy Standard (FHS) version 2.3 med vissa mindre justeringar beskrivna i Debian Policy Manual (https:// www.debian.org/doc/debian-policy/ch-opersys.html#s-fhs) (engelska). 5.2. Begränsningar i säkerhetsstödet Det finns ett antal paket där Debian inte kan lova minimala     bakåtporteringar för säkerhetsproblem. Dessa beskrivs närmare i underavsnitten.     Paketet debian-security-support håller reda på säkerhetsstatus för installerade paket. 5.2.1. Säkerhetsläget för webbläsare Debian 9 innehåller flera webbläsarmotorer som påverkas av en strid ström av säkerhetshål. Den stora mängden fel och den partiella bristen på stöd från utgivare i form av långsiktiga utvecklingsgrenar gör det mycket svårt att ha stöd för dessa     webbläsare med bakåtporterade säkerhetslagningar. Dessutom gör biblioteksberoenden det omöjligt att uppdatera dessa till nyare versioner. Webbläsare utvecklade på webkit, qtwebkit- och khtml-motorerna ingår i stretch men täcks inte av säkerhetsstödet. Dessa webbläsare ska inte användas tillsammans med webbplatser du inte litar på.     För generell webbsurfning rekommenderar vi Firefox eller Chromium. Chromium - trots att den bygger på kodbasen Webkit - är ett löv-paket. Detta paket hålls uppdaterat genom att den aktuella     Chromium-utgåvan byggs om för Debians stabila utgåva. Firefox och Thunderbird kommer också att hållas uppdaterat genom att den aktuella ESR-utgåvan byggs om för Debian stabila utgåva. 5.2.2. Inget säkerhetsunderhåll för ekosystemet runt libv8 och Node.js Node.js bygger på libv8-3.14 som har haft en stor mängd     säkerhetsproblem. Det finns inga frivilliga inom projektet eller säkerhetsteamet som är intresserade nog att lägga ned den stora tid det krävs för att mota alla dessa problem. Detta betyder således att libv8-3.14, nodejs och paket på formen     node-* inte ska användas tillsammans med otillförlitlig data, exempelvis data från internet som inte har kontrollerats innehållsmässigt.     Dessutom kommer dessa paket inte att kunna få säkerhetslagningar under stretch livstid. 5.3. Paketspecifika problem I de allra flesta fallen kommer paket att uppgradera lugnt och     fint mellan jessie och stretch. Det finns dock ett mindre antal tillfällen när manuella ingrepp kommer att krävas, antingen före eller under uppgraderingen. Dessa beskrivs per paket nedan. 5.3.1. Äldre krypteringsmetoder och SSH1 inaktiverat i OpenSSH som standard OpenSSH 7 avaktiverade några äldre krypteringsmetoder och     SSH1-protokollet som standard. Var försiktig när du uppgraderar maskiner som endast kan nås via SSH. Moreover, the default of the "UseDNS" configuration option has changed from yes to no. This may cause users who use the "from="     functionality in authorized_keys to limit ssh access by host to be locked out, which is especially troublesome if upgrading remotely.     Läs mer i dokumentationen för OpenSSH (http://www.openssh.com/ legacy.html) för mer information. 5.3.2. Förändringar som går att applicera på äldre versioner av APT     Detta avsnitt beskriver några ändringar i APT som inte är kompatibla med äldre versioner och som kan påverka ditt system. 5.3.2.1. APT hämtar filer med en opriviligierad användare (_apt) APT försöker lämna rot-rättigheterna innan filer hämtas från speglar. APT kan hitta vissa vanliga fall där detta misslyckas     och går då tillbaka till att hämta filer som rot-användaren, en varning visas. Det kan förstås förekomma andra tillfällen som inte kan identifieras (exempelvis brandväggsregler baserat på UID).     Om du upplever besvär med detta byt till användaren _apt och kontrollera att den: * har läsrättighet till filer i /var/lib/apt/lists och /var/cache/ apt/archives. * har läsrättighet till APT:s förtroendearkiv (/etc/apt/trusted.gpg och /etc/apt/trusted.gpg.d/)     * kan slå upp DNS-namn och hämta filer. Exempel på metoder för att testa: # Från paketet dnsutils (används tor ska istället tor-resolve användas). $ nslookup debian.org > /dev/null || echo "Kan inte slå upp debian.org" $ wget -q https://debian.org/ -O- > /dev/null || echo "Kan inte hämta index-sidan för debian.org" För problem med DNS kontrollera att /etc/resolv.conf är läsbar. 5.3.2.2. Ny motor för att nåla fast paket i APT     I APT 1.1 finns en ny motor för att hantera fastnålade paket, denna motsvarar vad som beskrivs i manualen. Den äldre motorn satte fast en prioritet per paket, den nya     sätter en prioritet per version. Den väljer sedan den version som har högst nålning som inte innebär en nedgradering eller som har nålvärde över 1000. Detta ändrar effekten för en del nålningar, speciellt negativa. Tidigare innebar att en fastnålad version på -1 i princip     förhindrade paketet från att installeras (paketets nålvärde var -1), numera är det bara den versionen av paketet som inte kan installeras. 5.3.2.3. Nya krav för APT-förråd Notera     Detta avsnitt är bara tillämpbart om du har använt (eller kommer att använda) förråd från tredjepart eller om du tillhandahåller ett APT-förråd. För att öka stabiliteten i hämtningen och för att säkerställa det     hämtade materialet så kommer APT nu kräva följande från APT-förråd: * Filen InRelease måste vara tillgänglig. * Alla metadata måste inkludera åtminstone kontrollberäkningar     i SHA256 för samtliga delar. Detta inkluderar GPG-signaturen av InRelease-filen. * Signatur på InRelease-filen ska göras med en nyckel som är 2048 bitar eller större. Om du förlitar dig på ett tredjeparts förråd som inte kan lösa ovanstående så bör du be dem uppgradera sitt förråd. Mer     information om InRelease-filen kan hittas på Debians Wiki (https: //wiki.debian.org/RepositoryFormat#A.22Release.22_files) (engelska). 5.3.3. Skrivbordsmiljöer kommer att migrera till Xorg-drivrutinen libinput Notera     Detta kapitel gäller bara för de som anpassat inställningarna för inmatning i Xorg. I jessie är standarddrivrutinen för inmatning evdev. I stretch har standarddrivrutinen bytts till libinput. Om du har     inställningar för Xorg som vilar på evdev-drivrutinen så behöver du antingen konvertera detta till libinput-drivrutinen eller justera systemet att använda evdev-drivrutinen. Följande är ett exempel på inställningar för libinput för att aktivera funktionen att emulera tre musknappar (”Emulate3Buttons” ). Section "InputClass" Identifier "mouse"     MatchIsPointer "on" Driver "libinput" Option "MiddleEmulation" "on" EndSection Detta placeras i /etc/X11/xorg.conf.d/41-middle-emulation.conf starta sedan om (systemet eller bara Xservern, vilket som känns enklast) och emuleringen ska vara aktiverad.     Drivrutinen evdevkan installeras genom paketet xserver-xorg-input-evdev. 5.3.4. Upstart borttaget På grund av falnande stöd från utgivaren så har uppstartssystemet Upstart tagits bort från stretch. Om ditt system bygger på detta     paket behöver du notera att det inte kommer att uppgraderas i Debian 9. Upstart-jobb kan komma att tas bort från paket i och med Debian 10 (buster).     Vänligen överväg att byta till ett uppstartssystem med stöd, exempelvis systemd eller OpenRC. 5.3.5. HP mv2120 Standardinställningarna för u-boot från HP funkar inte längre med Debian stretch. Före uppgradering till Debian 9 måste några inställningar göras i u-boot. De nya inställningarna fungerar med     både Debian 7 och Debian 8 därför rekommenderas att ändringen görs före uppgradering. Har du tillgång till mv2120 över serieanslutning kan en del kommandon köras i u-boot. Avbryt uppstartsprocessen genom att trycka en tangent och skriva sedan följande: setenv loadAddr 0x0600000     setenv bootcmd 'bootext2 0,1:1,2 0x0600000 /boot/uImage /dev/sda /dev/sdb' saveenv     Om du inte har tillgång till seriell anslutning kan ändringarna göras från Debian. Kör följande kommando: cat > /etc/fw_env.config < till /var/lib/selinux/. Vidare har formatet ändrats. Policier som tillhandahålls av Debian (i paketet     selinux-policy-default) kommer att migreras automatiskt. Systemspecifika policier kommer att migreras automatiskt.     semanage-utils-paketet tillhandahåller ett skript för att hantera övergången; /usr/lib/selinux/semanage_migrate_store. 5.3.14. iSCSI Enterprise Target no longer supported The iSCSI Enterprise Target (IET), packaged in the iscsitarget     package in previous releases, is no longer in Debian, as it will not work with recent kernel versions, and the project has seen no development activity in recent years. Users of IET are encouraged to switch to the LIO stack, which is     fully supported in Debian stretch. The package targetcli-fb provides the configuration utility for the LIO iSCSI target.     As the LIO stack was developed independently of the IET, the configuration has to be migrated manually. Kapitel 6. Mer information om Debian 6.1. Ytterligare läsning Förutom dessa kommentarer till utgåvan och installationsguiden finns ytterligare dokumentation om Debian tillgänglig från Debian Documentation Project (DDP), som har som mål att skapa högkvalitativ dokumentation för Debiananvändare och -utvecklare.     Dokumentation, som till exempel Debian Reference, Debian New Maintainers Guide, Debian FAQ och flera andra. För fullständiga detaljer om tillgängliga resurser se webbplatsen för Debian Documentation Project (https://www.debian.org/doc/) och Debians Wiki (https://wiki.debian.org/) . Dokumentation för individuella paket installeras i /usr/share/doc     /paket. Den kan inkludera information om upphovsrätt, Debianspecifika detaljer och dokumentation från utgivaren. 6.2. Få hjälp Det finns många källor för hjälp, råd och stöd för Debiananvändare, men dessa bör endast användas om dokumentationen     inte har hjälpt till att lösa problemet. Det här kapitlet tillhandahåller en kort introduktion till dessa, vilket kan vara till hjälp för nya Debiananvändare. 6.2.1. Sändlistor De sändlistor som är mest intressanta för Debian-användarna är listan debian-user (engelsk) och andra debian-user-språk-listor (för andra språk; swedish för svenska). För information om dessa     listor och detaljer om hur man prenumererar, se https:// lists.debian.org/ (https://lists.debian.org/) . Leta i arkiven efter svar på dina frågor innan du postar en ny fråga, så bryter du inte mot listetiketten. 6.2.2. Internet Relay Chat Debian har en IRC-kanal vars ändamål är att ge stöd och hjälp     till Debiananvändare. Kanalen finns på IRC-nätverket OFTC. För att komma åt kanalen, peka din favorit-IRC-klient till irc.debian.org och gå in i kanalen #debian. Följ kanalens riktlinjer och respektera andra användare.     Riktlinjerna finns tillgängliga på Debians wiki (https:// wiki.debian.org/DebianIRC) .     För mer information om OFTC, besök dess webbplats (http:// www.oftc.net/) . 6.3. Rapportera fel Vi strävar mot att göra Debian till ett högkvalitativt operativsystem. Det betyder dock inte att paketen som vi tillhandahåller är helt felfria. I enlighet med Debians filosofi     om ”öppen utveckling” och som en tjänst till våra användare, tillhandahåller vi all information om rapporterade fel i vårt eget felhanteringssystem (BTS). BTS är bläddringsbar på https:// bugs.debian.org/ (https://bugs.debian.org/) . Om du hittar ett fel i distributionen eller i paketerad programvara som är en del av den, vänligen rapportera felet så att det kan rättas till i framtida utgåvor. Felrapportering     kräver att du har en giltig e-postadress. Vi frågar efter den så att vi kan spåra fel och för att utvecklarna ska kunna komma i kontakt med de som rapporterat felet ifall de skulle behöva ytterligare information. Du kan skicka in en felrapport med programmet reportbug eller manuellt via e-post. Du kan läsa mer om felhanteringssystemet och     hur det används genom att läsa referensdokumentationen (tillgänglig i /usr/share/doc/debian om du har paketet doc-debian installerat) eller i felhanteringssystemet (https:// bugs.debian.org/) . 6.4. Att bidra till Debian Du behöver inte vara en expert för att bidra till Debian. Genom att hjälpa användare med problem på de olika sändlistorna (https: //lists.debian.org/) för användarstöd bidrar du till gemenskapen. Identifiering (och lösning) av problem relaterade till utveckling av distributionen genom att delta i sändlistorna (https:// lists.debian.org/) för utveckling är också mycket uppskattat. För     att underhålla Debians högkvalitativa distribution kan du skicka in felrapporter (https://bugs.debian.org/) och hjälpa utvecklarna att spåra upp och rätta till felen. Verktyget how-can-i-help pekar ut felrapporter som du kan arbeta på. Om du är bra på att sätta ihop ord kanske du vill bidra mer aktivt genom att hjälpa till att skriva dokumentation (https://www.debian.org/doc/cvs) eller översätta (https://www.debian.org/international/) befintlig dokumentation till ditt eget språk. Om du kan avsätta mer tid, skulle du kunna ansvara för en del av den fria programvaran i Debian. Speciellt behjälpligt är det om personer adopterar eller ansvarar för saker som folk har frågat efter om att inkluderas i Debian. Databasen Work Needing and Prospective Packages (https://www.debian.org/devel/wnpp/) har     detaljer om detta. Om du har intresse av mer specifika grupper kan du finna glädje i att bidra till några av Debians underprojekt (https://www.debian.org/devel/#projects) vilka inkluderar porteringar till specifika arkitekturer, Debian Pure Blends (https://wiki.debian.org/DebianPureBlends) för specifika användargrupper bland många andra. I vilket fall som helst, om du arbetar i den fria programvarugemenskapen på något sätt, som en användare,     programmerare, författare eller översättare hjälper du redan den fria programvaran. Att bidra är belönande och roligt, såväl som att det låter dig träffa nya människor som att det ger dig den där varma känslan inom dig. Appendix A. Hantera ditt jessie-system före uppgraderingen Denna bilaga innehåller information om hur du kontrollerar att du     kan installera eller uppgradera paket från jessie innan du uppgraderar till stretch. Det här bör endast vara nödvändigt i specifika situationer. A.1. Uppgradering av ditt jessie-system Det är inga grundläggande skillnader mot någon annan uppgradering av jessie som du gjort. Den enda skillnaden är att du först     behöver se till att din paketlista fortfarande innehåller paket från jessie, vilket förklaras i Avsnitt A.2, ”Kontrollera dina källistor”. Om du uppgraderar ditt system med en Debianspegel kommer den     automatiskt att uppgraderas till den senaste punktutgåvan av jessie. A.2. Kontrollera dina källistor Om någon av raderna i din /etc/apt/sources.list refererar till ” stable” innebär detta att du redan pekar ut stretch. Det kanske     inte är vad du vill göra om du inte är redo för uppgraderingen än. Om du redan har kört apt-get update, kan du fortfarande komma tillbaka utan problem om du följer nedanstående procedur. Om du även har installerat paket från stretch, är det antagligen inte så stor mening att installera paket från jessie längre. I     det fallet måste du bestämma dig för om du vill fortsätta eller inte. Det är möjligt att nedgradera paket, men det beskrivs inte här. Öppna filen /etc/apt/sources.list med din favoritredigerare (som root) och kontrollera alla rader som börjar med deb http:, deb     https:, deb tor+http:, deb tor+https: eller deb ftp:^[6] efter en referens till ”stable”. Om du hittar någon, ändra stable till jessie. Notera     Rader i sources.list som börjar med ”deb ftp:” och pekar på adresser i debian.org-domänen ska ändras till ”deb http:”-rader. Läs även Avsnitt 5.1.2, ”Tillgång till Debian-speglar via FTP tas bort”. Om du har vissa rader som börjar med deb file: måste du själv     kontrollera om platsen som de refererar till innehåller ett arkiv för jessie eller stretch. Viktigt     Ändra inte några rader som börjar med deb cdrom:. Om du gör det så ogiltigförklaras raden och du måste köra apt-cdrom igen. Bli inte rädd om en cdrom-källrad refererar till ”unstable”. Även om det är förvirrande så är det normalt.     Om du har gjort några ändringar, spara filen och kör     # apt-get update     för att uppdatera paketlistan. A.3. Ta bort oanvända inställningsfiler Innan uppgradering av systemet till stretch rekomenderas att     radera gamla inställningsfiler (som *.dpkg-{new,old}-filer i / etc) från systemet. A.4. Uppgradera äldre lokalinställningar till UTF-8 Användning av en lokalanpassning som inte baseras på UTF-8 har inte haft stöd av skrivbordsmiljöer och större mjukvaruprojekt på många år. Sådana lokalanpassningar bör uppgraderas genom att köra     dpkg-reconfigure locales och välj en UTF-8-anpassning som standard. Du bör dessutom se till så att användare inte överlagrar standardanpassningen och använder en äldre lokalanpassning i deras miljö. --------------------------------------------------------------------- ^[6] Debian slutar med FTP för alla officiella speglar 2017-11-01 (https://lists.debian.org/debian-announce/2017/msg00001.html) (länk på engelska). Om din sources.list innehåller en debian.org-värd bör du överväga att byta till deb.debian.org     (https://deb.debian.org) . Detta rör endast speglar som Debian själv tillhandahåller. Använder du en sekundär spegel eller ett tredjeplats-förråd så kan det fortfarande vara så att de tillåter FTP-anslutningar efter detta datum. Hör av dig till respektive leverantör om du är tveksam. Appendix B. Bidrag till Kommentarer till utgåvan     Många har hjälpt till med Kommentarer till utgåvan, bland andra Adam Di Carlo, Andreas Barth, Andrei Popescu, Anne Bezemer, Bob Hilliard, Charles Plessy, Christian Perrier, Daniel Baumann, David Prévot, Eddy Petrișor, Emmanuel Kasper, Esko Arajärvi, Frans Pop, Giovanni Rapagnani, Gordon Farquharson, Javier Fernández-Sanguino Peña, Jens Seidel, Jonas Meurer, Jonathan     Nieder, Joost van Baal-Ilić, Josip Rodin, Julien Cristau, Justin B Rye, LaMont Jones, Luk Claes, Martin Michlmayr, Michael Biebl, Moritz Mühlenhoff, Niels Thykier, Noah Meyerhans, Noritada Kobayashi, Osamu Aoki, Peter Green, Rob Bradford, Samuel Thibault , Simon Bienlein, Simon Paillard, Stefan Fritsch, Steve Langasek, Steve McIntyre, Tobias Scherer, Vincent McIntyre, och W. Martin Borgert.     Detta dokment har översatts till många språk. Ett stort tack till alla översättare! Index B BIND, Vad är nytt i distributionen? Blu-ray, CD-, DVD- och BD-skivor C Calligra, Vad är nytt i distributionen? D DocBook XML, Källor för det här dokumentet dual layer Blu-ray, CD-, DVD- och BD-skivor DVD, CD-, DVD- och BD-skivor E Evolution, Vad är nytt i distributionen? Exim, Vad är nytt i distributionen? G GCC, Vad är nytt i distributionen? GNOME, Vad är nytt i distributionen? GnuPG, Vad är nytt i distributionen? I Inkscape, Vad är nytt i distributionen? K KDE, Vad är nytt i distributionen? L LibreOffice, Vad är nytt i distributionen? LXDE, Vad är nytt i distributionen? LXQt, Vad är nytt i distributionen? M MariaDB, Vad är nytt i distributionen? MATE, Vad är nytt i distributionen? N Nginx, Vad är nytt i distributionen? O OpenJDK, Vad är nytt i distributionen? OpenSSH, Vad är nytt i distributionen? P packages apt, Bidra med uppgraderingsrapporter, Förbättringar för APT och arkivets uppbyggnad, Förbered källor för APT, Lägg till APT-källor från Internet, Lägg till APT-källor för en lokal spegelserver Apt, Förbered källor för APT apt-listchanges, Minimal systemuppgradering aptitude, Förbättringar för APT och arkivets uppbyggnad, Utrensning av borttagna paket Aptly, Verktyget debhelper skapar nu dbgsym-paket som standard dblatex, Källor för det här dokumentet debconf, Ofarliga ”Unescaped ... in regex is deprecated, ...”-varningar under uppgraderingen debian-goodies, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen debian-kernel-handbook, Installera metapaketet för kärnan debian-security-support, Begränsningar i säkerhetsstödet default-mysql-*, MariaDB ersätter MySQL default-mysql-client, MariaDB ersätter MySQL default-mysql-server, MariaDB ersätter MySQL doc-debian, Rapportera fel docbook-xsl, Källor för det här dokumentet fpm2, Föråldrade paket gdm3, Xorg-servern kräver inte längre rot gnupg, Byte till ”Modern” GnuPG gnupg1, Byte till ”Modern” GnuPG how-can-i-help, Att bidra till Debian icinga, Föråldrade paket initramfs-tools, Felsökningsskal under uppstart med hjälp av initrd, Uppgradering av kärna och relaterade paket iproute2, Föråldrade paket, net-tools fasas ut till förmån för iproute2 iscsitarget, iSCSI Enterprise Target no longer supported kedpm, Föråldrade paket keepass2, Föråldrade paket keepassx, Föråldrade paket libcgi-pm-perl, Förändringar i Perl som kan skada tredjepart mjukvara libmodule-build-perl, Förändringar i Perl som kan skada tredjepart mjukvara libpam-systemd, Xorg-servern kräver inte längre rot libssl-dev, Ändringar med avsikt på OpenSSL libssl1.0-dev, Ändringar med avsikt på OpenSSL libv8-3.14, Inget säkerhetsunderhåll för ekosystemet runt libv8 och Node.js linux-image-*, Uppgradering av kärna och relaterade paket linux-image-amd64, Installera metapaketet för kärnan linux-source, Installera metapaketet för kärnan localepurge, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen lsb-base, De flesta kompatibilitetspaketen för LSB har tagits bort lsb-release, De flesta kompatibilitetspaketen för LSB har tagits bort mariadb-client-10.1, MariaDB ersätter MySQL mariadb-server-10.1, MariaDB ersätter MySQL micro-evtd, Förbered en säker miljö för uppgraderingen mysql-defaults, MariaDB ersätter MySQL mysql-server-5.5, MariaDB ersätter MySQL mysql-server-5.6, MariaDB ersätter MySQL nagios3, Föråldrade paket net-tools, Föråldrade paket, net-tools fasas ut till förmån för iproute2 nodejs, Inget säkerhetsunderhåll för ekosystemet runt libv8 och Node.js pass, Föråldrade paket perl-base, Ofarliga ”Unescaped ... in regex is deprecated, ...”-varningar under uppgraderingen pkg-dbg, Nytt arkiv för debug-symboler pkg-dbgsym, Nytt arkiv för debug-symboler popularity-contest, Se till att du har tillräckligt med utrymme för uppgraderingen postgresql-plperl-9.4, Kompatabilitet PostgreSQL PL/Perl postgresql-plperl-9.6, Kompatabilitet PostgreSQL PL/Perl release-notes, Rapportera fel i det här dokumentet reprepro, Verktyget debhelper skapar nu dbgsym-paket som standard selinux-policy-default, Migrering av sökväg för SELinux policy semanage-utils, Migrering av sökväg för SELinux policy targetcli-fb, iSCSI Enterprise Target no longer supported tinc, Förbered en säker miljö för uppgraderingen udev, Uppgradering av kärna och relaterade paket upgrade-reports, Bidra med uppgraderingsrapporter virtual-mysql-*, MariaDB ersätter MySQL xmlroff, Källor för det här dokumentet xserver-xorg-input-evdev, Skrivbordsmiljöer kommer att migrera till Xorg-drivrutinen libinput xsltproc, Källor för det här dokumentet Perl, Vad är nytt i distributionen? PHP, Vad är nytt i distributionen? Postfix, Vad är nytt i distributionen? PostgreSQL, Vad är nytt i distributionen? X Xfce, Vad är nytt i distributionen? Gloslista ACPI Advanced Configuration and Power Interface ALSA Advanced Linux Sound Architecture BD Blu-ray Disc CD Compact Disc CD-ROM Compact Disc Read Only Memory DHCP Dynamic Host Configuration Protocol DLBD Blu-ray Disc, dubbla lager DNS Domain Name System DVD Digital Versatile Disc GIMP GNU Image Manipulation Program GNU GNU's Not Unix GPG GNU Privacy Guard LDAP Lightweight Directory Access Protocol LSB Linux Standard Base LVM Logical Volume Manager MTA Mail Transport Agent NBD Network Block Device NFS Network File System NIC Network Interface Card NIS Network Information Service PHP PHP: Hypertext Preprocessor RAID Redundant Array of Independent Disks SATA Serial Advanced Technology Attachment SSL Secure Sockets Layer TLS Transport Layer Security UEFI Unified Extensible Firmware Interface USB Universal Serial Bus UUID Universally Unique Identifier WPA Wi-Fi Protected Access